Hoppa till innehåll

Planerarens stig

Låt oss starta vår resa mot en färdig plan för kulturfostran! Planerarens stig hjälper dig hitta fram.

Var börjar jag?

Arbetet inleds med att utse personen som ansvarar för utarbetandet av kulturläroplanen. Hen kan vara någon som representerar kommunens kulturtjänst eller den grundläggande utbildningen, eller ett arbetspar som består av båda. En del av ansvarspersonens arbetstid reserveras för att arbeta med planen. En plan för kulturfostran skapas i samarbete mellan experter inom undervisnings- och kultursektorn. Deras expertis, gemensam tid, smart resursfördelning, tydlig ansvarsfördelning och utnyttjande av multiprofessionella nätverk garanterar ett bra slutresultat.

Till följande är det dags att bilda en planeringsgrupp. Vem kan vi be om hjälp? Representanter för utbildningsväsendet, konstskolan och kommunens kultur- och konstinstitut och -förbund kan delta. Det lönar sig att inkludera sådana personer som är färdigt engagerade och motiverade.

Man bör också involvera barnen och de unga från början. Hur kan de hjälpa till med att skapa en plan för kulturfostran? Och när får de möjlighet att uppskatta hur bra den lyckades? Skolornas elevkårer är ett bra exempel på lämpliga samarbetspartners.

Definiera kulturläroplanens mål – vilka värderingar styr hur vi skapar och genomför planen? Vad eftersträvas med planen? Dessa frågor utgör en bra bas för att skapa en systematisk och högkvalitativ plan för kulturfostran.

Vad gör kommunen redan nu?

Man behöver inte börja från noll. Man kan underlätta processen genom att utnyttja befintliga innehåll och tidigare verksamhetssätt. Lista upp:

Hurdant är kulturutbudet i kommunen?Alla konst- och kulturinstitutioner i det egna området: bibliotek, gallerier, teatrar, orkestrar, konstcentra, museer och arkiv.

Andra kulturobjekt i det egna området: närkulturmiljöer, arkitektonisk betydelsefulla byggnader och centrala skulpturer och statyer, traditionsgårdar, kulturstigar, religiösa byggnader, slott och världsarvsobjekt.

Kulturevenemang i det egna området: festivaler, temaveckor, jippon, by- och stadsdelsdagar

Lokala aktörer inom konst- och kultursektorn: konstnärer, konst- och kulturföreningar, hembygdsföreningar, traditionella hantverkare, konstnärskooperativ, konstfostrare, grundläggande konstutbildning, artister och turnégrupper
Hur genomförs kulturfostran i skolan för tillfället?Fester, utflykter, besök, evenemang…

Tidigare samarbete med konst- och kulturaktörer

OBS! Konsttestarna är ett färdigt innehåll för elever på årskurs 8.
Saknas något i ert område? Ni kan komplettera utbudet med virtuella innehåll och samarbeten med lokala och nationella aktörerTill dessa hör bl.a. turnerande teatrar och orkestrar, digitala tjänster avsedda för skolors kulturfostran, webbmaterial, liveströmmar…
Kom ihåg att ta hänsyn till alla de olika kultur- och konstområden vid planeringsfasen!Arkitektur och byggd miljö
Film
Kulturarv och interkulturalism
Bildkonst, fotografi och serier
Ordkonst och litteratur
Media och nya kulturområden
Design och hantverk
Musik
Lokal kultur
Dans, teater och cirkus
Vad innehåller er plan för kulturfostran?Utflykter till konst- och kulturinstitutioner och -objekt i närområdet

Workshoppar ledda av konstnärer och konstnärsbesök

Föreställningar med turnégrupper

Förhandsuppgifter, workshoppar och fortsatt arbete på skolan

På vilka olika sätt kan planen upprättas?

Det finns inget rätt eller fel sätt att upprätta en plan för kulturfostran. Eftersom nationella riktlinjer saknas, finns det stor variation i kulturläroplaners namn och innehåll. Varje kommun skapar en kulturläroplan som ser ut som kommunen. Modellen behöver inte vara alltid densamma, utan den kan ändra och utvecklas under åren.

Planen kan kallas för en kulturstig, kulturkalender eller kulturled.

Kulturstig

Planer som innebär att man väljer en viss konstform, konstobjekt eller konstupplevelse för varje åldersgrupp kallas ofta för en kulturstig. Kulturstigen betyder att alla kommunens tredjeklassare går till till exempel museet, fjärdeklassare till biblioteket och femteklassare på en konsert.

Kulturkalender

Kulturkalendern är avsedd som ett hjälpmedel för läraren att planera undervisningen och innehåller information om områdets kulturtjänster. Kulturkalendern upprättas varje läsår och den kan innehålla färdigt schemalagda och åldersanpassade kultur- och konstobjekt från vilka läraren kan välja den som passar bäst för klassen. Förutom kalendern kan kommunen också använda sig av en plan för kulturfostran, som definierar riktlinjerna och målsättningarna som styr verksamheten. Kulturkalendern passar särskilt bra för kommuner med ett rikligt kulturutbud. Å ena sidan ger den skolorna en möjlighet att skapa sina egna betoningar, men å andra sidan ger den inte en lika jämlik möjlighet att uppleva kultur som en kulturstig.

Kulturled

En plan för kulturfostran kan också baseras på ett tema eller ett fenomen som ändrar varje år. Ett tema som ändras varje år passar bra för planer som inriktar sig på workshoppar, då den inte är beroende av kulturinstitutionernas egna program. Ett varierande tema ger frihet och en möjlighet att ta itu med ett aktuellt fenomen.

Vem betalar och var kommer pengarna ifrån?

Kostnaderna av en plan för kulturfostran delas ofta av kommunens undervisnings- och kulturväsenden. Planen binder de tillgängliga resurserna och de används jämlikt till förmån för kommunens barn och ungdomar. Målet är att göra kulturläroplanen till en del av kommunens lokala läroplan. Då är kommunen skyldig att genomföra och finansiera den.

God planering skapar kostnadseffektivitet. Istället för att en enskild skola beställer en föreställning, kan hela kommunen beställa flera föreställningar eller en turné tillsammans med grannkommunerna. Ibland kan man få besparingar och möjliggöra genomförandet av en del av planen bara genom att omorganisera de befintliga resurserna.

Då en omfattande grupp av aktörer inom utbildnings- och kultursektorn förbinder sig till planen för kulturfostran, innebär det ett betydande värde också i form av personalresurser. Kunde man reservera till exempel två veckor av arbetstiden för personalen vid kommunens kulturtjänster endast för barnkultur? Kunde barnkulturveckan ibland vara en barnkulturmånad? Kunde man utnyttja lärarnas och skolpersonalens färdigheter och fritidsintressen i genomförandet av kulturläroplanen?

Vanligtvis känner de lokala konst- och kulturinstituten igen möjligheterna som medförs av skolinriktat publikarbete, och de kan satsa på genomförandet av kulturläroplanen ekonomiskt eller genom att erbjuda en arbetsinsats. Konstinstitutioner kan bjuda gratis föreställningar eller gratis entré till skolan. Utbildningsväsendet kan i sin tur erbjuda sin pedagogiska expertis och framtida kunder.

Att genomföra kulturfostran och utnyttja olika inlärningsmiljöer förutsätter att man besöker olika platser. Man behöver dock inte varje gång flytta på barnen och de unga – konsten kan också komma till skolan. Korta resor kan göras med cykel. I vissa kommuner får elever använda kollektivtrafiken gratis. Det är också möjligt att minska transportkostnaderna med god planering och centralisering. En klass kan gå till simhallen, medan en annan klass från samma skola åker till museet, och klasserna kan använda samma buss. I en del kommuner har man för transporter ansökt från Undervisnings- och kulturministeriet om ett särskilt bidrag som är avsett åtgärder som främjar jämställdhet. Och man kan ju alltid ställa frågan: om en åldersgrupp skjutsas till museet en gång på nio år, skulle det inte vara möjligt att få pengar för bussresan?

Ibland har man upprättat en plan för kulturfostran delvis med projektstöd. Konstnärer och kultur- och konstföreningar kan ansöka om stipendium och bidrag för att finansiera skolornas konstworkshoppar och annan verksamhet. Man kan också utnyttja praktikperioder och examensarbeten av studeranden inom kulturbranschen för att planera och genomföra verksamheten.

Planen är färdig – vad gör vi nu?

Va fint, grattis! Ni har skapat en plan för kulturfostran för er kommun. Ni har klarat den första etappen.

Till följande ska ni implementera kulturläroplanen i kommunens skolor och hos konst- och kulturaktörerna i kommunen, informera om planen och genomföra kulturfostran enligt plan i praktiken. Det är en bra idé att utse en kulturansvarig för varje skola. Kulturläroplanen kan först testas på några skolor innan den tas i bruk i hela kommunen.

Fundera ut och gör en plan på hur ni samlar in feedback varje år och när ni ska själv utvärdera hur verksamheten har lyckats. Nyckelaktörer för utvecklingsarbetet är de kulturansvariga vid skolorna. De ger feedback om innehållet i kulturläroplanen och hur den har lyckats. När får andra lärare, barn och unga utvärdera kulturläroplanen? Diskutera när planen ska bearbetas nästa gång.

Skicka er nya plan till webbplatsen kulttuurikasvatussuunnitelma.fi så att också andra får ta vara på era goda idéer!

Skicka er nya plan till webbplatsen kulttuurikasvatussuunnitelma.fi så att också andra får ta vara på era goda idéer!

Dela på sociala medier:

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev och få de senaste nyheterna från oss via e-post. Du kan avbryta din beställning när som helst.