Låt oss starta vår resa mot en färdig kulturläroplan! Planerarens stig hjälper dig hitta fram, steg för steg.
Var ska jag börja?
Arbetet inleds med att utse en ansvarsperson för utarbetandet av kulturläroplanen. Det kan vara en person som representerar kommunens kulturtjänster eller den grundläggande utbildningen, eller ett arbetspar som består av båda. En del av ansvarspersonens arbetstid reserveras för att arbeta med planen. En kulturläroplan skapas i samarbete mellan experter inom undervisnings- och kultursektorn. Deras sakkunskap, gemensam tid, smart resursfördelning, tydlig ansvarsfördelning och utnyttjande av multiprofessionella nätverk garanterar ett bra slutresultat.
Härnäst är det dags att bilda en planeringsgrupp. Vem kan vi be om hjälp? Representanter för utbildningsväsendet, konstskolan, kommunens kultur- och konstinstitut samt kultur- och konstföreningar kan medverka. Det lönar sig att inkludera personer som redan är engagerade och motiverade kring temat.
Man bör också involvera barnen och de unga från början. Hur kan de hjälpa till med att skapa kulturläroplanen? Och när får de möjlighet att bedöma hur bra den lyckades? Skolornas elevkårer är ett bra exempel på lämpliga samarbetspartner.
Definiera kulturläroplanens mål – vilka värderingar styr hur vi skapar och genomför planen? Vad eftersträvas med planen? Dessa frågor utgör en bra bas för att skapa en systematisk och högkvalitativ kulturläroplan.
Vad gör kommunen redan nu?
Ni behöver inte börja från noll. Underlätta processen genom att utnyttja befintliga innehåll och tidigare modeller. Skriv en lista:
Hurdant är kulturutbudet i kommunen? | Alla konst- och kulturinstitutioner i det egna området: bibliotek, gallerier, teatrar, orkestrar, konstcenter, museer och arkiv. Andra kulturobjekt i det egna området: närkulturmiljöer, arkitektoniskt betydelsefulla byggnader, centrala skulpturer och statyer, kulturgårdar, kulturstigar, religiösa byggnader, slott och världsarvsobjekt. Kulturevenemang i det egna området: festivaler, temaveckor, jippon, bya- och stadsdelsdagar Lokala aktörer inom konst- och kultursektorn: konstnärer, konst- och kulturföreningar, hembygdsföreningar, traditionella hantverkare, konstnärskooperativ, konstfostrare, grundläggande konstutbildning, artister och turnégrupper |
| Hur genomförs kulturfostran i skolan för tillfället? | Fester, utflykter, besök, evenemang… Tidigare samarbete med konst- och kulturaktörer OBS! Konsttestarna är ett färdigt innehåll för elever i årskurs 8. |
| Saknas något i ert område? Ni kan komplettera utbudet med virtuellt innehåll och samarbeten med regionala och nationella aktörer. | Till dessa hör bl.a. turnerande teatrar och orkestrar, digitala tjänster avsedda för skolornas kulturfostran, webbmaterial, liveströmmar… |
| Kom ihåg att ta hänsyn till alla olika kultur- och konstområden under planeringsfasen! | Arkitektur och byggd miljö Film Kulturarv och interkulturalism Bildkonst, fotografi och serier Ordkonst och litteratur Media och nya kulturområden Design och hantverk Musik Lokal kultur Dans, teater och cirkus |
| Vad innehåller er kulturläroplan? | Utflykter till konst- och kulturobjekt i närområdet Workshoppar ledda av konstnärer och konstnärsbesök Föreställningar med turnégrupper Förhandsuppgifter, workshoppar och fortsatt arbete i skolan |
På vilka olika sätt kan man göra upp en kulturläroplan?
Det finns inget rätt eller fel sätt att göra upp en kulturläroplan. Eftersom det inte finns några nationella riktlinjer finns det stor variation i kulturläroplanernas namn och innehåll. Varje kommun skapar en kulturläroplan på sitt eget sätt. Modellen behöver inte vara alltid densamma, utan den kan ändra och utvecklas under åren.
Planen kan kallas för en kulturstig, kulturkalender eller kulturled.
Planer som innebär att man väljer en viss konstform, konstobjekt eller konstupplevelse för varje åldersgrupp kallas ofta för en kulturstig. Kulturstigen betyder att alla kommunens tredjeklassare går till exempelvis museet, alla fjärdeklassare till biblioteket och alla femteklassare på en konsert.
Kulturkalendern är avsedd som ett hjälpmedel för läraren när hen planerar undervisningen och innehåller information om områdets kulturtjänster. Kulturkalendern sammanställs vanligen varje läsår och den kan innehålla färdigt schemalagda och åldersanpassade kultur- och konstobjekt av vilka läraren kan välja det som passar bäst för klassen. Utöver kalendern kan kommunen också ha en kulturläroplan, som definierar riktlinjerna och målsättningarna för verksamheten. Kulturkalendern passar särskilt bra för kommuner med ett rikligt kulturutbud. Å ena sidan ger den skolorna en möjlighet till egna prioriteringar, men å andra sidan blir kulturupplevelserna kanske inte lika jämlika som då man använder en kulturstig.
Kulturläroplanen kan också baseras på ett tema eller ett fenomen som byts ut varje år. Ett tema som byts ut varje år passar bra för planer som inriktar sig på workshoppar, då den inte är beroende av kulturinstitutionernas egna program. Ett varierande tema ger frihet och möjlighet att ta itu med aktuella fenomen.
Vem betalar och var kommer pengarna ifrån?
Kostnaderna för kulturläroplanen delas ofta av kommunens undervisnings- och kulturväsenden. Planen binder de tillgängliga resurserna och de fördelas jämlikt mellan alla barn och ungdomar i kommunen. Målet är att göra kulturläroplanen till en del av kommunens lokala läroplan. Då är kommunen skyldig att genomföra och finansiera den.
God planering skapar kostnadseffektivitet. Istället för att en enskild skola beställer en föreställning, kan hela kommunen beställa flera föreställningar eller en turné tillsammans med grannkommunerna. Ibland kan man få besparingar och möjliggöra genomförandet av en del av planen bara genom att omorganisera de befintliga resurserna.
Då ett stort antal aktörer inom utbildnings- och kultursektorn förbinder sig till kulturläroplanen, innebär det ett betydande värde också i form av personalresurser. Kunde personalen vid kommunens kulturtjänster få reservera till exempel två veckor av sin arbetstid enbart för barnkultur? Kunde barnkulturveckan ibland vara en barnkulturmånad? Kunde lärarnas och skolpersonalens kunskaper och fritidsintressen utnyttjas i genomförandet av kulturläroplanen?
Vanligtvis inser de lokala konst- och kulturinstituten vilka möjligheter publikarbete för skolor medför, och de kan satsa ekonomiska resurser på genomförandet av kulturläroplanen eller erbjuda en arbetsinsats. Konstinstitutioner kan bjuda skolorna på gratis föreställningar eller fritt inträde. Utbildningsväsendet kan i sin tur erbjuda sin pedagogiska expertis och framtida kunder.
För att genomföra kulturfostran och utnyttja olika lärmiljöer krävs förflyttning. Man behöver dock inte varje gång flytta på eleverna – konsten kan också komma till skolan. Korta resor kan göras med cykel. I vissa kommuner får elevgrupper använda kollektivtrafiken gratis. Det är också möjligt att minska transportkostnaderna genom god planering och centralisering. En klass kan besöka simhallen, medan en annan klass från samma skola åker till museet, och klasserna kan använda samma buss. En del kommuner har finansierat transporter med hjälp av Undervisnings- och kulturministeriets specialunderstöd för åtgärder som främjar jämlikheten inom den grundläggande utbildningen. Och man kan ju alltid ställa frågan: om en åldersgrupp åker till museet en gång på nio år, skulle det då inte vara möjligt att få pengar för bussresan?
Ibland har kulturläroplanen uppgjorts delvis med projektstöd. Konstnärer och kultur- och konstföreningar kan ansöka om stipendier och bidrag för att finansiera skolornas konstworkshoppar och annan verksamhet. Man kan också låta studerande inom kulturbranschen använda sina praktikperioder och examensarbeten till att planera och genomföra verksamheten.
Planen är färdig – vad gör vi nu?
Vad fint, grattis! Ni har skapat en kulturläroplan för er kommun. Ni har klarat den första etappen.
Härnäst ska ni införa kulturläroplanen i kommunens skolor och hos konst- och kulturaktörerna i kommunen, informera om planen och genomföra kulturfostran enligt planen i praktiken. Det är en bra idé att utse en kulturansvarig i varje skola. Kulturläroplanen kan först testas i några skolor innan den tas i bruk i hela kommunen.
Fundera ut och gör en plan för hur ni ska samla in årlig feedback och när ni själva ska utvärdera hur verksamheten har lyckats. Nyckelpersoner i utvecklingsarbetet är de kulturansvariga vid skolorna. De ger feedback om innehållet i kulturläroplanen och hur den har lyckats. När får andra lärare, barn och unga utvärdera kulturläroplanen? Diskutera när planen ska bearbetas nästa gång.
Skicka er nya plan till webbplatsen kulttuurikasvatussuunnitelma.fi så att också andra får ta vara på era goda idéer!
