Följ med på en resa mot en färdig kulturläroplan! Planeringsstigen hjälper dig steg för steg att hitta vägen framåt.
Låt oss börja 👇
1. Utse en ansvarsperson eller arbetsgrupp
Arbetet börjar med att utse en ansvarsperson för arbetet med kulturläroplanen. Ansvarspersonen får avsatt arbetstid för att skapa planen. Denna person kan vara en representant från kommunens kulturservice eller grundskoleutbildningen, eller ett arbetspar bestående av båda. För att skapa planen behövs både kommunens utbildningstjänster och kulturservice. Bådas expertis, gemensam tid, rimliga resurser, tydlig ansvarsfördelning och utnyttjande av tvärprofessionella nätverk säkerställer ett gott resultat.
Nästa steg är att samla en planeringsgrupp. Vilka kan hjälpa till? Representanter från utbildningssektorn, konstskolan, medborgarinstitutet, välfärdsområdet, kommunens ungdomsverksamhet, kultur- och konstinstitutioner samt föreningar kan delta. Det är bra att involvera dem som redan är engagerade och motiverade i frågan.
Hur är det med själva målgruppen, barnen och ungdomarna? Hur kan de vara delaktiga i att skapa kulturläroplanen? Vad önskar barn och ungdomar från planen? Vilka innehåll vill de ha? Vad vill de uppleva? Man kan be elever om kommentarer på planens utkast. Lämpliga samarbetspartner kan vara exempelvis elevråd på skolorna.
2. Definiera målen
Definiera värdegrunden och målen för kulturläroplanen. Varför vill ni ha en kulturläroplan i kommunen? Vilka värderingar styr utarbetandet och genomförandet av planen? Utifrån dessa frågor kan ni börja skapa en strukturerad och kvalitativ kulturläroplan.
Vad vill ni uppnå med planen? Genom att definiera målen kan ni fatta beslut om vad som ska ingå i planen och vad som ska uteslutas. Målen styr också uppföljning och utvärdering.
3. Kartläggningsfasen – vad görs redan nu, vad finns tillgängligt?
Ni behöver inte börja från noll. Genom att utnyttja redan befintliga innehåll och tidigare arbetsmetoder i kommunen underlättas processen. Gör en lista över:
Saknas något i ert område? Ni kan komplettera utbudet med virtuellt material och samarbeta med regionala och nationella aktörer. Exempel kan vara turnerande teatrar och orkestrar, digitala tjänster för skolornas kulturfostran, webbaserat material och strömningar.
4. Samarbete mellan skola och kultursektor
Målet är att kulturläroplanen blir en del av kommunens lokala läroplan. Då förpliktas kommunen att genomföra och finansiera den. Genom att involvera skolans representanter i utarbetandet av läroplanen kan ni undersöka skolornas önskemål, behov samt läroplanens innehåll och se till att kommunens kulturverksamhet kan utöka och komplettera dem. En tydlig grund underlättar schemaläggning i skolans hektiska vardag. Externa aktörer breddar skolans kompetens och tillför nya inlärningsmetoder i skolmiljön. På så sätt kan ni säkerställa att kulturläroplanens och den lokala läroplanens innehåll är i linje med varandra.
5. Att skapa planen
Vilka metoder för genomförandet finns det? Det finns inget rätt eller fel sätt att skapa en kulturläroplan. Det finns stora variationer i namnen och innehållet på kulturläroplanerna, eftersom varje kommun skapar en plan som är anpassad till dess unika förutsättningar. Modellen behöver inte förbli densamma, utan den kan förändras och utvecklas över åren.
Olika metoder för genomförandet kan vara exempelvis en åldersgruppsbaserad plan, en kalendermodell eller en plan med två nivåer.
Planen kan struktureras så att en viss konstform eller kulturupplevelse väljs för varje åldersgrupp. Exempelvis kan alla tredjeklassister i kommunen besöka ett museum, fjärdeklassister ett bibliotek och femteklassister en konsert.
Se till exempel: Tammerfors Taidekaari, Jyväskylä Kompassi (Kulturläroplanen är på finska)
Kalendern innehåller information riktad till lärare om kulturtjänster i området för att underlätta planeringen av undervisningen. Kalendern görs vanligen för läsåret och kan innehålla färdigplanerade och åldersgruppsanpassade kultur- och konstupplevelser som läraren kan välja för sin klass. Kalendermodellen passar särskilt kommuner med ett rikt utbud. Den ger skolorna möjlighet att göra egna prioriteringar.
Se till exempel: Esbos KULPS!, Helsingfors Kultus.fi (Kulturläroplanen är på finska)
En plan med två nivåer består av en basnivå och en fördjupad nivå. Innehållen på basnivån är ofta obligatoriska och årligen återkommande miniminivåaktiviteter. Innehåll på fördjupade nivå är inte åldersspecifika utan tillgängliga för alla och varierar ofta årligen. Skolor och klasser kan använda fördjupade nivån på det sätt som passar dem bäst.
Se till exempel: Salla kommuns kulturläroplan, Kulttuuriketju-kulturläroplanen för kommunerna i Mellersta Savolax (Kulturläroplanen är på finska)
När ni har bestämt vilken struktur ni vill ha för er plan, är det dags att fundera närmare på innehållet i planen: Vilka omfattas av planen? Vilka typer av innehåll bör den innehålla?
- Utflykter till områdets konst- och kulturinstitutioner och -platser
- Workshops ledda av konstnärer och konstnärsbesök
- Föreställningar av turnerande grupper
- Förberedelseuppgifter, workshops och uppföljande arbete i skolan
- Arkitektur och den byggda miljön
- Film
- Kulturarv och interkulturell förståelse
- Bildkonst, fotografi och serieteckning
- Litteratur och ordkonst
- Media och nya kulturformer
- Design och hantverk
- Musik
- Lokalkultur
- Dans, teater och cirkus
6. Praktisk samordning
Grattis, planen är klar. Den första etappen är nådd. Vad gör vi nu?
Nästa steg är att implementera kulturläroplanen i kommunens skolor och för konst- och kulturaktörerna, kommunicera om den och genomföra kulturfostran enligt planen i praktiken. Kulturläroplanen kan först pilottestas i några skolor innan den införs i hela kommunen. Det är bra att utse en kulturansvarig i varje skola, vilket underlättar kommunikationen och engagemanget i planen.
Och vem betalar, och var kommer pengarna ifrån? Planering skapar kostnadseffektivitet. Planen binder de tillgängliga resurserna och de används rättvist för alla barn och ungdomar i kommunen. Ibland kan enbart en omorganisering av befintliga resurser skapa besparingar och samtidigt möjliggöra delar av planens genomförande. Läs mer om olika finansieringslösningar och spartips nedan:
Titta på webbinarieinspelningen om finansiering av kulturlähroplaner på Barnkulturens YouTube-kanal (på finska): https://www.youtube.com/watch?v=eRQg5BPo4B4
Nästa steg för att säkerställa planens kontinuitet är att tänka på uppföljning och utvärdering. Fundera över och skapa en plan för hur ni årligen ska samla in feedback, vilka saker ni ska följa upp i planerna och när ni ska utvärdera hur verksamheten har lyckats. Detta hjälper till att belysa hur väl modellen fungerar, behov av utveckling och om målen uppnås.
Som sista steg, publicera er nya plan på kulttuurikasvatussuunnitelma.fi så att andra också kan ta del av era goda idéer!
