Avsnittet Vad, varför och hur? går djupare in på kulturläroplaner. På denna sida lär du dig vad en kulturläroplan egentligen är, varför varje kommun bör ha en kulturläroplan, vilka fördelar kulturläroplanen har och hur man gör upp en kulturläroplan.
Vad är en kulturläroplan?
Kulturläroplanen är en plan för hur kultur-, konst- och kulturarvsfostran ska genomföras som en del av undervisningen. Planen baserar sig på kommunens eget kulturutbud och kulturarv samt på barnens och de ungas egen aktivitet. Planen kan kallas kulturläroplan, kulturstig, kulturtrappa eller kulturled. Den här sidan handlar om planer som används inom den grundläggande utbildningen. I vissa kommuner kan kulturläroplanen omfatta även småbarnspedagogiken och andra stadiet eller till och med hela livscykeln. Planen kan vara gemensam för flera kommuner, om grannkommunerna kommer överens om gemensamma innehåll eller metoder.
Kulturfostran berör all undervisning, inte bara konst- och färdighetsämnen, och för samman olika läroämnen. Kulturläroplanen baserar sig på den lokala läroplanen och hjälper skolorna att ge en målinriktad kulturfostran. Planen är ett gemensamt verktyg för skolor och aktörer inom konst- och kultursektorn. Den förenar målen i den lokala läroplanen, kommunens eget kulturarv och kommunens kulturutbud till en systematisk helhet. Samtidigt säkerställer den att alla elever har likvärdiga möjligheter att delta.
Grunderna för upprättandet av en kulturläroplan finns bland annat i grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen (2016) och förslaget till barnkulturpolitiskt program (2014).
Varför behövs en kulturläroplan?
En kulturläroplan säkerställer att alla barn och ungdomar har jämlika möjligheter att uppleva konst och kultur. Med hjälp av planerna kan man erbjuda konst och kultur som en naturlig del av skoldagen utgående från elevernas ålder. Planen, som skapas i multiprofessionellt samarbete, stöder elevens övergripande tillväxt och utveckling. Med hjälp av planen kan man bidra till en mer jämlik kulturfostran på regional nivå samt framhäva barnkulturens betydelse för välbefinnandet.
Kulturläroplanen är till nytta för eleverna, lärarna, aktörerna inom kultur- och konstsektorn och kommunen.
- Planen garanterar en jämlik möjlighet att ta del av och bekanta sig med konst och kultur.
- Planen utvecklar färdigheterna att förstå, utvärdera och använda kultur och stärker förmågan att tolka det budskap som medierna och omvärlden förmedlar.
- Planen stöder utvecklingen av kulturidentiteten och kulturkompetensen.
- Kulturfostran ökar förståelsen om den lokala närkulturen och kulturarvet, men också om den kulturella mångfalden.
- Kultur och konst främjar lärandet i andra ämnen genom att införa nya sätt och metoder.
- Planen höjer skoltrivseln, ger alla elever möjlighet att lyckas samt förstärker kreativiteten och självkänslan.
- Planen ger barnen nya sätt att uttrycka sig själva och bearbeta olika saker.
- Med hjälp av planen kan man erbjuda konst och kultur som en naturlig del av skoldagen enligt elevernas ålder.
- Via konstbesök kan man stärka, utöka eller precisera inlärningen av det innehåll som definieras i läroplanen samt bidra till att målen uppnås.
- Planen gör kultur- och konstinnehåll till en del av skolans vardag.
- Tack vare planen blir kulturfostran koordinerad och förutsägbar.
- Planen underlättar lärarens arbete då innehållet inte beror på intresset hos en enskild lärare eller skolan, eller på ekonomiska möjligheter.
- Planen erbjuder möjligheter att bygga upp mångvetenskapliga lärområden samt att genomföra kompetensområdena inom mångsidig kompetens och fenomenbaserat lärande.
- Samarbete med konst- och kulturaktörer ger läraren möjligheter att dela med sig av sin sakkunskap och pröva på nya undervisningsmetoder.
- Utflykter utanför skolan erbjuder lärmiljöer som inte kan modelleras i klassrummet.
- Samarbete med kulturaktörer utanför skolan är en av de viktigaste faktorerna som främjar lärandet inom kulturfostran.
- Kulturinnehållen lämpar sig mångsidigt för olika läroämnen.
- Planen hjälper konstaktörer att utveckla utbudet för barn och ungdomar samt iaktta skolornas behov.
- Planen ökar kulturtjänsternas besökarantal och breddar publikbasen.
- Med hjälp av planen bygger vi upp framtidens kultur- och konstpublik.
- Tack vare planen lär sig eleverna använda kulturtjänster.
- Planen skapar arbetsmöjligheter och verksamhetsförutsättningar för proffs inom konst- och kultursektorn.
- Kultur är en viktig attraktionsfaktor för kommunen.
- Kulturläroplanen gör det möjligt att lyfta fram de kulturella särdragen i den egna regionen, vilket stöder lokala branschaktörer och stärker invånarnas anknytning till den egna boendemiljön.
- Planen främjar utvecklandet av kommunens TEAviisari-resultat för kultur.
- Planen stöder kommunen i förverkligandet av lagen om kommunernas kulturverksamhet.
Hur gör man upp en kulturläroplan?
En kulturläroplan skapas i samarbete mellan experter inom undervisnings- och kultursektorn. Målet är att de olika aktörerna inom kommunen samlas vid samma bord och diskuterar hur barnens och de ungas kulturella rättigheter ska tillgodoses. Genom att sammanföra olika aktörer kan man minska resursbelastningen, dela med sig av sin sakkunskap och säkerställa en mångsidig kulturfostran.
Planen kan vara gemensam för flera kommuner, om grannkommunerna kommer överens om gemensamma innehåll eller metoder.
Syftet med denna webbplats är att ge information, tips och stöd vid planeringen av kulturläroplanen. På webbplatsen finns ett gratis planeringsverktyg som kan användas fritt. Klicka dig till verktyget och börja skapa en kulturläroplan!
Medarbetarna vid Förbundet för barnkulturcenter i Finland är experter på att göra upp kulturläroplaner. Det lokala barnkulturcentret ger stöd i arbetet med planen. Det nationella nätverket för barnkultur har en faddergrupp som gärna delar med sig av sin expertis vid planeringen av en kulturläroplan.
Bekanta dig med andra kommuners planer för att få tips om olika modeller och lösningar. Vi har listat alla kulturläroplaner som har gjorts upp i Finland.
