Anvisningar

Vad är en plan för kulturfostran?

En plan för kulturfostran är en plan för hur en kommun eller ett område ska ge barn och unga fostran i kultur och i kulturarv i samband med undervisningen. Planen utarbetas och genomförs i ett samarbete mellan aktörer inom utbildning, kultur och konst. Den bygger på kommunens eget kulturutbud och kulturarv samt på verksamhet som utgår från barnen och ungdomarna.

Planen för kulturfostran baserar sig på genomförandet av läroplanen och sörjer för att skolornas arbete med kulturfostran blir målinriktat. Samtidigt borgar den för att alla elever har samma möjligheter att delta. Kulturfostran är aktuell i all undervisning, inte bara i konst- och färdighetsämnena, och den knyter samman olika läroämnen med varandra.

Cirka en femtedel av Finlands kommuner har en egen plan för kulturfostran. Kommunernas planer kallas också bland annat kulturläroplan, kulturstig och kulturkalender.

Planer för kulturfostran 2015

dia1

Planer för kulturfostran 2016

paivitetty_kulttuurikasvatussuunnitelmat-2016

(Kontakt: elina.jarvela@kulttuuriperintokasvatus.fi)

Bekanta dig med planer för kulturfostran (Barnkultur.fi)

Puujalat (Kuva: Pohjanmaan lastenkulttuuriverkosto BARK)
Bild: BARK Barnkulturnätverket i Österbotten

Vad är nyttan med att utarbeta en plan för kulturfostran?

Vad ger planen för kulturfostran eleverna?

  • De får jämlika möjligheter att delta och bekanta sig med konst och kultur.
  • Deras förmåga att förstå, bedöma och använda kultur utvecklas och deras förmåga att läsa budskap i medier och i det omgivande samhället stärks.
  • De får stöd i utvecklingen av sin kulturidentitet och kulturkompetens.
  • De lär känna kulturen och kulturarvet i näromgivningen. Kulturfostran lär också eleverna att förstå kulturernas mångfald.
  • Kultur och konst främjar lärandet i andra ämnen genom att det kommer in nya sätt och metoder i undervisningen.
  • Elevernas trivsel i skolan ökar, de får uppleva känslan av att lyckas och deras kreativitet och självkänsla stärks.

Vilken nytta har skolan av planen för kulturfostran?

  • Planen för kulturfostran ger många möjligheter för arbetet med att nå målen i läroplanen.
  • Kultur- och konstinnehållen blir bestående inslag i skolans vardag.
  • Kulturfostran blir samordnad och förutsägbar.
  • Lärarens arbete underlättas, då innehållet inte är beroende av skolans intresse eller ekonomiska möjligheter.
  • Planen baserar sig på de lokala undervisnings- och kulturaktörernas samarbete, och erbjuder därmed färdiga nätverk för byggande av mångvetenskapliga lärområden.

Hur stöder planen för kulturfostran kulturaktörer och konstnärer?

  • Den är till hjälp när dessa utvecklar utbudet riktat till barn och unga och underlättar beaktandet av skolornas behov.
  • Den ökar besökarantalet där kulturtjänster erbjuds och utvidgar publikbasen.
  • Den fostrar den framtida kultur- och konstpubliken.
  • Den ger konstnärer arbete.

Vad ger planen för kulturfostran kommunerna?

  •  För kommunen är kulturen en viktig attraktionsfaktor.
  •  Planen för kulturfostran ger möjlighet att visa upp det egna områdets kulturella särdrag, vilket gagnar de lokala aktörerna i branschen och bidrar till att invånarna rotar sig i sin boendemiljö.

Grunder för utarbetandet av planen för kulturfostran finns också i Ett förslag till ett kulturpolitiskt program för barn (2014).

Kuva: Jutta Setälä
Bild: Jutta Setälä

quote

I bästa fall säkerställer planen för kulturfostran att alla barn och unga får lika möjligheter att mångsidigt bekanta sig med och delta i den lokala kulturen.

Hur utarbetar man en plan för kulturfostran?

Hur inleds arbetet?

Planen byggs upp i ett samarbete mellan aktörer inom utbildnings- och kultursektorn. Slutresultatet blir bra om sakkunskapen inom båda sektorerna utnyttjas, om resurser tilldelas förnuftigt, om ansvarsfördelningen är tydlig och om stöd från yrkesövergripande nätverk finns att tillgå.   Arbetet börjar med att en ansvarig person utses och en arbetsgrupp tillsätts.

Arbetsgruppen kan bestå av en lärare för åk 1-6, en lärare för åk 7-9 och en person som arbetar inom kulturväsendet. Även representanter för utbildningsväsendet, en konstskola, kommunens kultur- och konstinstitutioner och kultur- och konstföreningar kan delta i arbetet. Det är viktigt att genast när arbetet börjar involvera även barnen och ungdomarna i planeringsarbetet.

quote

I utarbetandet av planen för kulturfostran bör åtminstone följande delta: en lärare för åk 1-6, en lärare för åk 7-9 och en person som arbetar inom kulturväsendet.

Romuista kaupunki (Kuva: Lastenkulttuurikeskus Lastu)
Bild: Barnkulturcenter Lastu

Vilka sätt att genomföra kulturfostran finns?

En plan som går ut på att för varje åldersgrupp välja en viss konstart, ett visst kulturobjekt eller en viss kulturupplevelse kallas ofta kulturstig. En kulturstig kan till exempel bestå av att kommunens alla elever i årskurs 3 går på museum, alla i årskurs 4 besöker biblioteket och alla i årskurs 5 går på konsert.

Exempelfall: Taidekaari i Tammerfors Kompassi i Jyväskylä (på finska)

En kulturkalender ger lärarna information om kulturtjänsterna i området. Kulturkalendern görs vanligen upp separat för varje läsår. Den är särskilt lämplig för kommuner med ett rikligt utbud. Genom kulturkalendern får skolorna möjlighet att göra egna prioriteringar inom den gemensamma planen för kulturfostran.

Exempelfall: KULPS i Esbo!Kultus.fi i Helsingfors

Planen för kulturfostran kan också byggas upp kring ett tema eller ett fenomen som varierar från år till år. Ett varierande tema passar bra i en plan som har tonvikten på workshoppar och som inte är beroende av kulturinstitutionernas eget programutbud. Det ger också frihet och möjlighet att ta sig an ett aktuellt tema.

Exempelfall: Kulttuurikello i Muurame och Kulttuurikaruselli (på finska)

Det finns en förteckning över alla planer för kulturfostran som gjorts upp i Finland på Förbundet för barnkulturcenter i Finland rf:s webbplats

Vem betalar och var tas pengarna?

Kostnaderna för planen för kulturfostran delas vanligen mellan kommunens undervisnings- och kulturväsende. Planen binder upp resurser och fördelar medlen jämnt till alla skolor i kommunen.

Planmässighet ger kostnadseffektivitet. Ibland kan en omfördelning av resurser ge besparingar och samtidigt göra det möjligt att genomföra en del av planen. I stället för att en enskild skola beställer en föreställning kan hela kommunen beställa flera föreställningar eller en turné tillsammans med grannkommunerna.

Vanligtvis identifierar de lokala konst- och kulturinstitutionerna möjligheterna att rikta in sitt publikarbete på skolorna och avsätter därför resurser för genomförandet av planen för kulturfostran. Utbildningsväsendet ger i sin tur tillgång till sin pedagogiska kompetens och den framtida kundkretsen.

Ibland har planen för kulturfostran utarbetats genom projektunderstöd. Konstnärer och kultur- och konstföreningar kan söka stipendier och understöd för konstverkstäder eller annan verksamhet i skolorna.

Hur utarbetas planen?

Denna webbtjänst  ger vägledning i utarbetande av en plan för kulturfostran som gäller hela den grundläggande utbildningen. Den kan hjälpa kommunen eller ett område att utarbeta sin egen plan.

I vissa kommuner omfattar planen för kulturfostran även småbarnspedagogiken och andra stadiet. Kommuner kan också gå ihop och göra upp en gemensam plan.

Och vad händer när planen för kulturfostran är klar?

Fint, grattis!

Följande steg är att förankra planen för kulturfostran i kommunens skolor och hos konst- och kulturaktörerna samt att informera om den. Det kan också genomföras ett pilotprojekt kring planen i några skolor innan den införs i hela kommunen. Det är bäst att utse en egen kulturansvarig i varje skola.

Fundera på och planera hur ni årligen ska samla in feedback och när ni själva ska utvärdera verksamheten. Bestäm när planen nästa gång ska uppdateras.

Kom ihåg att informera om er färdiga plan för kulturfostran till Förbundet för barnkulturcenter i Finland.

quote

Med hjälp av planen för kulturfostran får alla barn och unga i kommunen jämlika möjligheter att uppleva kulturens positiva effekter på välbefinnandet.